På besök i första klass

San Luis Potosi, Mexiko

Fast jag har sett den på bild i förväg blir jag överväldigad när vi kommer fram. Haciendan, storgodset, som har hundra år på nacken, strålar stabilitet och stolthet, trots att den är lite sliten. Den har ett eget torn som håller på att renoveras, ett gammaldags storkök och uppåt 40 sovplatser. Anledningen till att jag hamnat här är att min väns flickväns mosters man tillhör en av de tre familjer som äger godset och att de nu ska träffas för några dagars ledigt över påsk. Jag är fortfarande förvirrad över att jag ens är här, men det verkar ingen annan vara. Gästvänligheten sträcker sig över klassgränserna.

Samhällen med stora klasskillnader är speciella, precis som västerlänningars relation till dem. Jag har sett oförmåga att förstå och sätta sig in i andra människors förutsättningar även hos europeisk överklass. Men här blir det så tydligt. De som har mycket pengar lever i en helt annan värld än de som inte har. De lever i sina bostadsområden, går på sina privatskolor och åker på semester till gods eller avlägsna platser när de är lediga. På vissa skolor och universitet i Mexico City har en övervägande majoritet av eleverna aldrig tagit tunnelbanan för att förflytta sig; övertygade om att den är livsfarlig.

De vet att allt det dåliga finns där och många gör allt för att slippa beblanda sig med det. Sida vid sida med fattigdomen och kriminaliteten, men med en tjock glasvägg emellan och en rullgardin att dra ner när det passar. Många fattiga kan nog inte ens föreställa sig hur vissa i deras land lever. De har liksom annat att tänka på; Att kunna skicka barnen till någon skola överhuvudtaget och att få maten att räcka för dagen.

Som västerlänning blir du ofta väl mottagen i alla läger. Som en annan vän till mig säger: mot andra mexikaner har vi alltid fördomar, det är så lätt att placera människor i fack. Utlänningar kan vi inte sätta en etikett på lika lätt, vi kan inte peka ut vilken klass ni tillhör eller vad det innebär.

I länder med stora klasskillnader är det ibland lättare att bonda med och lära känna människor från de högre klasserna, trots att jag har svårt att sätta mig in i hur de lever. För oavsett deras pengar så har de oftare studerat, kanske rest och kan diskutera både samhällsfrågor, kultur och politik ur ett perspektiv som jag i alla fall delvis kan känna igen mig i. Jag vet ingenting om hur det är att leva deras liv. Men gästvänligheten sträcker sig över klassgränserna.