Mexico City, Mexiko
Till en början chock och avsmak. Sedan krav på aktion och delstatsguvernörens avgång. Nu hundratusentals demonstranter över hela landet och tiotusentals röster i en enad kör från stora torget el Zócalo framför regeringspalatset i Mexico City som skriker ”Död åt presidenten!”.
En månad har gått sedan aktionen då studenterna från Ayotzinapa skulle samla in pengar för den årliga minnesdagen av studentmassakern på Tlatelolcotorget 1968. Lokal polis dök upp och totalt sex personer, varav tre studenter, dödades. Till en början rapporterades över 50 saknade, men snart framgick att det var 43 som var spårlöst försvunna.
Det är de som är president Enrique Peña Nietos största huvudvärk nu. För det finns inga bra slut på den här historien. Allt eftersom tiden går ökar dessutom risken för att 19-åriga studenten Jorge Álvarez Navas pappa Epifanio Álvarez Carbajal får rätt.
“Vi kräver av regeringen att de ger oss svar så snart det bara är möjligt, för annars kommer civilsamhället att explodera”, sa han vid en stor manifestation i Mexico City i onsdags.
Folkmassans svar var blixtsnabbt: ”Ni är inte ensamma! Ni är inte ensamma!”
Guerreros guvernör Ángel Aguirre Rivero avgick till slut i torsdags, efter massiva protester. Borgmästaren i Iguala José Luis Abarca Velázquez och hans fru María de los Ángeles Pineda håller sig fortfarande undan, misstänkta för att ha beordrat bortförandet av studenterna, för att de inte skulle störa fruns offentliga evenemang samma kväll. Att hennes bror är ledare i det lokala kriminella gänget Guerreros Unidos har inte gjort misstankarna svagare.
I sökandet efter de försvunna har flera massgravar hittats runtom Iguala, en av dem med så många som 28 kroppar. Men de ska inte ha något med studenterna att göra.
Istället blir de en smärtsam påminnelse om det Mexiko som fortfarande finns kvar under presidentens välpolerade yta av ekonomiska reformer och internationella hyllningar. Att han föredrar att tala om utländska investeringar har nämligen inte stoppat våldsvågen som satte ordentlig fart i och med förra presidenten Felipe Calderons militarisering av kriget mot knarkkartellerna 2006. Någonstans runt 80 000 beräknas ha dödats sedan dess och enligt officiella siffror har uppåt 30 000 försvunnit. Vissa hävdar att det saknas en nolla på den senare siffran.
åsa welander 